jag har så stora planer.
jag ser bilderna bara rulla i huvudet.
jag förväntar mig så mycke.. utav allt egentligen.
men det är nog bara för att folk i hela mitt liv har förväntat sig mycke utav mig...?
en persons "livshändelser" skapar dens personlighet.
min pappa, har alltid, hela mitt liv sagt att jag kan det här. jag vet redan vad jag gör.
inget eller ingen kan krossa mig. och efter att fått höra det i snart 17 år, så lever man nog upp det.
jag inbillar mig det iaf. jag menar, kolla på mig ?
ärligt, så vet jag att, jag tror att jag är större och starkare än vad jag är.
även fast jag vet...så kan jag ju inte alltid att vinna.
men man vänjer sig.. vinner man alltid, så tar ju en förlust kanske hårdare än det bör göra.
men det sitter i huvudet.
och även mycke i hjärtat.
men som jag sagt förut, det krävs även ett hjärta för att inte kunna känna nånting.
för att kunna vara den jag är.

"people always leave.."
eller så är det kanske så att efter att ha haft så många förluster,
så har man inte råd med att förlora något mer..
&då måste man vinna. för sig själv.
det är det ända som finns, jag.
jag spelar,förlorar,vinner &lär.
hm,

so try your best now baby,try your best to break me.
you can’t break a broken heart.



josefinnilsson,
yes it's only me, myself and I