helt ärligt så vill jag inte vara här just nu.
det kan låta nonchalant och egoistiskt. självklart tycker jag
om att åka hit för att träffa min pappa.
men just nu är det en annan situation. för det första har jag varit här rätt mycke i år.
eller mycke och mycke, jag har varit här 3gånger tror jag under 2009, men det är mycket
iaf, för att förut kunde det vara så att jag åkte hit 3gånger per år.
och för det andra brukar jag åka hit då jag känner som mest att jag inte vill vara hemma.
men just nu är det ända jag vill är att vara i äckliga östersund,för att nu har
jag något jag saknar och vill hem till.
&då kan jag lova dig att det är förjävligt att leva josefinnilssons liv. det ligger
trotts allt mycke bakom den där otroligt självsäkra, dock uppkäftiga lilla flickan.
skillnaden på dig och mig är den att jag vet hur jag är och kan acceptera det, men försöker ändå göra nånting åt det.
sen finns det alla dessa.. aa jag vet inte vad.
det uppstår en del situationer då man ser människor och man vet inte fall man skall börja skratta eller gråta.
jag väljer att börja skratta. för det spelar ingen roll att försöka. jag vet själv.
även fast det stör mig så angår det inte mig, just därför väljer jag att skratta.
k, va tvungen att skriva av mig lite. nu skall jag gå o lägga mig i sängen o mysa med bombas.







josefinnilsson.
when will they ever learn ?
P.n